Först ut - kameran klarade sig - otroligt nog! De som jobbar på Canon vet verkligen vad de sysslar med och jag älskar min kamera mer än någonsin. Bilden i inlägget (Pontus, en av familjens shettisar) togs under påskhelgen med denna älskade ägodel.
Påsken spenderade jag mestadals hos familjen, det var härligt som alltid. Jag är ingen stadsmänniska utan jag trivs bäst ute på landet. Mår bättre där, är mer utomhus och har det bra. Kanske att man en dag får möjlighet att bo så igen... Det blev mycket promenerande, en del geocachande, gos och mys det djur av alla de slag och så förstås god mat och en del godis...
Jag har varit ganska så duktig på att hålla igång och promenera minst en timme on dagen för att hålla kalorinivåerna någorlunda jämna under påsken (påskaftons och påskdagens promenader blev tillsamans lite över 2 mil!). Tyvärr är vädret riktigt tråkigt just nu så viljan är inte helt på topp. Men idag kom jag och Dunder i alla fall ut på en 45 min-runda efter jobbet, så nu kan jag stanna inne resten av kvällen (förutom kvällsrastningen) och lyssna på regnet mot rutorna med gott samvete...
Imorgon är det korta skiftet på jobbet och efter det ska jag till närsjukhuset för en lungröntgen. Känns nästan lite fånigt att göra den nu, när sjukdomen är mer eller mindre helt över. Men det är väl lika bra att (förhoppningsvis!) få på papper att lungorna ser bra ut i alla fall.
Avslutningsvis så har mitt första finkpar igår/idag fått sina tre första ungar (kanske blir det fler)! De har försökt i ett år utan att lyckas och jag är jätteglad att det äntligen gått. Man kan inte ropa hej ännu dock, mycket kan gå fel med så små ungar, så jag håller tummarna att det går vägen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar