Idag åkte jag och kompisen med Dunder och Pärlan till Vättlefjäll. Där blev det lek och bad (för hundarnas del, alltså!) såväl som spår och allmänt stoj. Dunder trivdes förstås jättebra, han har sprungit, hoppat, spårat, vandrat och jag vet inte vad. Det blev många bilder men de flesta blev inte så bra tyvärr. Ett par bilder hamnade i detta inlägg i alla fall; resten finn som vanligt på Spanielgänget.
För min del blev avslutningen mindre lyckad. När jag kommit hem släppte jag in Dunder, och tog ut Nellie och Tina så de i alla fall skulle få rasta av sig lite. När Nellie gått in gic
k jag för att hämta Tina - hon är alltid lite svår att kalla in utan man brukar få gå och hämta henne - och på vägen tillbaka tittade jag rakt ifram istället för vart jag gick. Vilket innebar att bara något steg senare så snubblade jag, föll pladask framåt och kände hur det verkligen bara brände till i hela foten. En riktigt finfin vrickning med andra ord. Och utan tvekan den värsta jag varit med om. Jag visste inte hur jag skulle kunna resa mig igen, utan kröp fram till gruset utanför min stuga, där jag på något sätt lyckades komma upp på två ben igen. Jag fick till slut ut pappa och han fixade ett fotbad (iskallt vatten, usch!). Men efter en kvarts nedkylning har det bara fortsatt att svälla, nu är fotknölsområdet ungefär stort som ett äpple och grymt, grymt ont gör det. Så usch alltså, idag är det verkligen ändå fredagen den trettonde!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar